heeddzz

Exakt vad är det som gör att en människa blir kär i en annan? Är det någon som vet det? Hur 2 människor kan hitta varandra.. Det finns ca 6 miljarder människor(?) på jorden.. Hur kan då just 2 stycken hitta varandra? Det är fan ofattbart.. Hur vet man att man är kär då? Vem är det som bestämmer det? Är det olika för alla människor? Det måste ju vara det. Alla uppfattar ju saker och ting olika då borde ju även kärleken uppfattas olika av olika människor.. Jag tycker det är ganska roligt att tänka på vad det är som gör att det uppstår känslor mellan 2 personer. Fast jag har inga större förhoppningar om att komma fram till ett konkret svar. Drygt.
En svar jag vet iallafall är att det är 11 dagar kvar tills REBECCA kommer hem och att jag Älskar henne så jävla styggt hårt. Fan alltså. Du får inte åka iväg såhär länge igen. IT KILLS ME!

Jahaja.. Det var det de..
Feting pepp på Oxia - Domino idag vill jag lova.. Så jävla nice.
FREDAG imorgon. Jag undrar vad den kommer bjuda på?
Nån som vill hänga?

Rebecca.

När natten är som mörkast och farligast, finns jag alltid där för dig. Du behöver aldrig känna dig rädd. Vad som än händer så kommer jag alltid finnas där för att skydda dig. När du är så ledsen att du inte vet vad du ska ta dig till så kommer jag finnas där för dig. Försöka med dem resurser jag har att göra dig på bättre humör.
När du är gladare än gladast så finns jag där och delar din glädje med dig. Om du vill dela med dig av den till mig.
När nånting är jobbigt för dig så är jag alltid där och försöker hjälpa dig så gott jag kan. Kan jag inte hjälpa dig så försöker jag lite till, ända tills du klarar av det du försöker med. Jag stöttar dig till slutet av ditt mål.
När du är orolig över nånting så kommer jag ge dig nya synvinklar på saker och ting. Allt för att du ska känna dig väl till mods.
När hösten kommer och allt känns grått och trist så kan jag lova att du kommer känna dig upplivad genom mig. Den dagen du känner dig deppig kommer jag ägna så mycket tid och kraft jag bara kan för att få din humörkurva att peka rakt uppåt..
När sommaren har sitt största kulmen så kommer jag vara där med dig och förgylla dina sommardagar så ingen dag blir den andra lik, varje dag kommer bli något speciellt.
På vintern kommer jag skotta din väg fram genom livet, då måste du dock lova att gå sakta så jag hinner springa framför och skotta för dig så du inte får snö på dig och kanske blir förkyld. Jag skottar hur långt du vill, så lågnt att jag kanske dör på kuppen. Då har jag har jag dock gjort allt jag kan för dig, och det är det jag vill.
På våren greppar jag din hand och vandrar sakta med dig på ängarna och ser hur sommaren gör sitt intåg i våra liv. Jag plockar nyutslagna blommor och gör dem till en bukett till dig. Varje liten spor i alla dem blommorna är ett bevis på min kärlek till DIG! Jag kan lova dig att det är inte bara EN spor i den bukett jag plockar åt dig min älskling..

Du och jag genom livet....? Om du [Rebecca] läser detta, så snälla svara med en kommentar.. Jätte enkelt ju! "Ja eller Nej" bara...

Jag älskar dig!

Idag är det 17 dagar kvar tills hon kommer hem, min alldeles underbara Rebecca..
Det jag har hittat på för dig som vi ska göra när du kommer hem kommer bli fantastiskt!! <3<3
Saknar dig..

Älskar dig..

Jag är din..

Den här bilden är ganska rolig, jag har druckit XX antal öl och försöker förklara nånting för Becca som hon inte verkar tro riktigt på.. :P

Ja ni som har sett filmen vet vad det handlar om. Inget sex på 40 dagar..Ganska jobbigt måste jag säga. 20 dagar kvar sen kommer min käresta hem.. <3

FAN VAD JAG SAKNAR DIG REBECCA! <3<3

Jag är din så länge jag lever.

Min hjärna måste vara cp.

Nu har jag drömt om Rebecca 3 nätter i sträck. Okej inget konstigt med det men det är varannan dröm att hon kommer hem och dumpar mig stenhårt och den andra är att vi fortsätter som vanligt innan hon åkte.
Nu funkar min hjärna som så att den inbillar mig att den drömmen jag drömmer natten innan hon kommer hem, så kommer det bli..
Nej jag tänker inte säga vilken dröm som började och inte heller räkna ut själv vilken det kommer bli!

Imorgon är det bara 3 veckor kvar tills du kommer hem! Jag ser faktiskt en gnutta ljus i min tillvaro nu när det inte är så lång tid kvar..
Jag hoppas verkligen dem här 3 veckorna går fort..

Arlanda terminal 2 den 7 april 2008 ca 23:00.. Jag tror ingen fattar vilka glädjescener som kommer utspelas där..
Som man hade sagt i wc3: OMG ROFLMAO IMBA! PLZ LEAVE! ;)

Idag är det fredag, denna vecka har vart cp tycker jag. I början av veckan kändes det inte alls nå bra. Men sen så snackade vi lite allvar och nu måste jag erkänna att det känns rikigt bra! :) Drygt bara att det är så lång tid kvar tills du kommer hem.

Fast jag har kommit på ett bra tankesätt som gör så att tiden känns som att den går fortare..
På måndag är det bara 3 veckor KVAAAAAAAR!! :D:D:D:D

JAG ÄLSKAR DIG REBECCA!
Jag saknar dig..
Lägntar efter dig som fan..
Det är så jävla ensamt här utan dig min lilla pusselbit :)

För många miljoner årsedan när människan var i utvecklingsfas (det är vi kanske nu oxå men det hör inte hit) så var det inte mycket kommunikation. Den kommunikation som fanns bestog troligen av olika läten osv.. Det skulle dröja många år innan vårat tal var fullt utvecklat. Idagens läge skulle man ju kunna säga att det är fullt utvecklat språk vi använder runt om på jorden..
Detta språk vi använder, tänk vad mycket det kan skada. Att säga saker eller inte säga nåt alls. Det kan gära så ont. Vårat språk kan lätt misstolkas av andra personer. Alla har olika sätt att uttrycka sig och ibland så kan det bli fel..
Jag undrar hur det var i början, om man utstöter massa läten lär ju inte det kunna misstolkas eller någon annan kunna bli sårad av det..? eller? Jag har fan inte en aning..

Snälla prata med mig som du brukar.....
Saknar dig..
Älskar dig..

Jag stannar upp. Sätter mig ner och är alldeles anfådd. Känns som jag sprungit flera mil. Åt vilket håll pekar mitt liv? Du har vart borta en månad. Det är halvtid. Kanske därför jag stannar upp.. Ser mig omkring fast allt är bara svart. Jag försöker känna något med mina händer men jag trevar i mörkret.. Jag måste kanske resa mig upp och springa vidare en månad till.. Jag hoppas nästa gång jag sätter mig ner för att andas ut att du är där. Att mörkret är borta och jag slipper fammla i tomma intet. Jag vill kunna gå fram till dig direkt utan att leta..

Saknar dig..
Älskar dig..

Likt en varm sommarbris en ljummen sommarkväll kom du in i mitt liv. Precis som vinden smekte du mitt hjärta och förtrollade mig. Du är så varm..
Nu när du är borta så liknar du vinden ännu mer, man känner av dig när du dansar runt i mitt inre men jag kan inte ta på dig.. Jag slits i stycken likt en hjort som nyss blivit attackerad av ett lejon..

Du finns i mitt hjärta..
Jag älskar dig! <3
/Din

Jag minns det som det vore igår. Jag kom hem från skolan en regning dag i slutet av Mars.
Satt mig vid datorn som vanligt.. Loggade genast in på battle.net och kollade läget. Mellan matcherna tabbade jag ur och gick in på IRC som jag nyss hade fått upp ögona för.
Jag hade fått ett tips om en kanal som hette #BomhusLigan eller nåt liknande. Jag hade nästan precis flyttat till S.bomhus då så jag tänkte att det skulle vara bra att hänga där. Kanske träffa lite coolt folk. Jag hade vart inne några gånger förut utan att någon skrivit.

Så den här regniga dagen i slutet av Mars mellan mina wc3 matcher tabbade jag ur och fick se att någon skrivit till mig! Gissa vad glad jag blev. Den hhär personen valde att kalla sig själv för BeCCyBoO. Sa ju inte mig så mycket, vad jag inte visste just då var att det var början på en underbar kontakt och relation till en annan människa som jag Älskar djupt.
Åter till vad IRC. Den här personen skrev och frågade: "hej vem är du?" Jag svarade: "Daniel, vem fan är du själv?"
Fick då reda på att hon hette Rebecca och var bosatt i Södra Bomhus precis som jag. Coolt tänkte jag lite nya kontakter, alltid kul. Vi småpratade lite om allt möjligt. Till slut kom vi fram till att vi båda bodde på Kittelvägen. Närmare bestämt Grannar!!! Jag på 1G och hon på 1C. Jösses tänkte jag.

Jag bad om en bild och det fick jag.. BeCCyBoO visade sig vara en söt liten tjej. Jag skickade genast en bild till henne oxå. Antar att vi båda gillade varandra. Det hade ju gått några timmar nu och jag skulle dra så att jag sa vi hörs imorgon eller nåt sådant. Kvällen gick och jag kunde inte släppa det jag vart med om tidigare under dagen. Åkte till skolan som vanligt dagen efter. Kommer hem från skolan som vanligt dagen efter. Fast denna dag skiljer sig lite. Det var inget Battle.net denna dag. Istället for jag rakt in på IRC och BomhusLigan. Och där var hon.

BeCCyBoO

Vi började genast prata och vi pratade länge och väl. Tilllslut så bestämde vi att vi kanske skulle ses. Vi båda gillade idén och vi bestämde ett datum på en fredag. Gissa om jag var glad. Jag skulle få träffa henne!!!
Veckan gick och tillslut var det Fredag! Gissa om jag var nervös?
Med fem minuter kvar till våran anslagna tidpunkt för mötet stog jag framför spegeln och rättade till allt som gick att rätta till. Jag kliver ut genom dörren och börjar traska. Allting gick nästan i slowmo. Hon var inte där.
Jag väntade utanför hennes ingång och tillslut så hörde jag hur dörren small till och små nätta fotsteg började röra sig mot mig. Sekunderna kändes som minuter, minuterna som timmar. Men till slut så kommer hon fram runt hörnet och ut på vägen där jag stog. Vi kramades och hejade lite sådär tonårsblygt... Vi gick till kiosken och hyrde en film. Kommer ej ihåg namnet på den och inte vad den handlade om. Jag var ju hemma hos en ängel kändes det som..

Träffen gick bra och jag gick hem den "långa vägen"...
Direkt in på IRC och bestämde ny träff.. Vi träffades varje dag fram till onsdagen veckan därpå.. ONSDAGEN DEN 16 APRIL 2003. Vi hade inte bestämt vad vi skulle göra riktigt men vi sågs iaf. Kom in på hennes rum och satt mig i sängen. Tiden rullade på och vi kom närmare och närmare varandra.. Tillslut var vi så nära varandra att det var ett läge man inte kunde backa ur. Den underbara men ack så oundvikliga första kyssen. Vi nuddade varandras läppar och jag fick ett endorfin rus. Jag var i himmelen. Jag tänkte en tanke för mig själv: Måtte denna kyss betyda nåt. Och det gjorde den kan man säga.. Vi vart tillsamans och träffades på regelbunden basis! Gud vad lycklig jag va blott 16 år gammal. Min livskurva pekade rakt uppåt och hade jag haft en symbol ovanför huvudet som sims har hade den lyst av lycka och välbehag...

Tiden gick och det blev sommar. Vi skulle vara från varandra för första gången. Jag skulle till Gotland en vecka och precis när jag kom hem så skulle hon nånstans. (kommer ej ihåg vart)
Vi räknade ut att det skulle gå hela 11 dagar innan vi sågs igen. Hur fan skulle det gå till tänkte jag? Jag kommer ju dö. Ja ni vet, sådär nykär och lycklig...
Men det gick ju bra. Dem där 11 dagarna rullade på och tillslut så var hon i min famn igen. Gud vad lycklig jag va!
Allting kändes så perfekt med denna tjej. Vi lirade samma spel liksom. Vi var på samma nivå. En perfekt kombination. "Som ett pussel" som vi sa ganska ofta. (och än idag) Ingenting kunde skilja oss från varandra.

Månader gick och år gick. På ettårs dagen förlovade vi oss i badkaret med champagne och lustfylld musik. Ett oförglömligt ögonblick. Det var nu fyra år sedan. Fan vad lycklig jag vart under dessa fyra år. Snart FEM!

Vi var inte ifrån varandra mer än vecka som lägnst. När nån åkte på semester.

Du bestämde dig för att åka till Thailand. 2 månader! och jag tänkte: Hur ska det gå? vårat "rekord" för att vara ifrån varandra låg ju på 11 dagar bara. Det här handlade om 60 dagar. Just denna dag som jag skriver detta så har du vart borta precis en månad från mig..
Det är tomt här. Det återstår en månad tills du kommer hem. Jag vet inte hur jag har klarat den här månaden som gått nu men jag lever ju, dock går jag på halvfart. Ingenting är roligt. Ingenting är värt någonting. Allt är bara trökigt. Jag har svårt för skratt och är allmänt nedstämd. Det är tur att jag har mina kompisar som livar upp mig lite iaf.. Annars består mina dagar mest av att tänka på dig. På en minut tänker jag på dig 60 sekunder.
Rebecca du är min värld!
Kom hem igen och bli min pusselbit igen. Vi passar ju varandra så jävla bra.
Snälla kom hem och gör mitt liv glatt igen. Kom hem och få ordning på mig igen så jag börjar städa i lägenheten igen. Kom hem och gör så att jag dushar och rakar mig oftare. Kom hem och gör mig till människa igen! Jag är ingenting utan dig!
Jag behöver dig. Utan dig är jag ingenting. Du har format den Daniel som är idag. Du har gjort mig bra.
Ty jag har svikit dig men jag kan säga att det aldrig kommer ske igen. Jag har kommit till insikt.. Jag begriper inte hur jag kunnat göra så. Jag ska ge mig själv en smäll på käften efter jag skrivit klart detta.
Om gud skulle få ett försök att översätta min kärlek till dig i en mening skulle han inte lyckas, skulle han få göra ett helt uppslagsverk skulle han ändå inte lyckas. Han skulle inte ens lyckas om han fick använda lika många ord som det finns stjärnor i hela universum och alla sandkorn på jorden tillsamans.
Min kärlek till Rebecca är så jävla stor. Går inte att beskriva.  Jag älskar dig!

<3<3<3
Jag lever för dig.

Tack för att du finns Rebecca!

/Din Daniel.H
<3<3<3

                                                                                   

                                                                                               Vi..

Idag var jag till bomhus och klippe håret. Såhär fin blev jag.


Använde Rebeccas schampoo efteråt. Det är konstigt vad kärlek kan göra för när jag luktade vart jag alldeles tårögd för jag saknar henne så mycket... <3<3

This is why i love u.
Du är mitt allt.

Jag lägntar efter dig Älskling.